Allt för jobbet

Ljudstress har blivit ett allt vanligare fenomen. Nästan överallt översköljs vi av en kakofoni som sliter på oss, stör koncentration, gör det svårt att höra och samtala, försämrar minnet och bidrar till olika hälsoproblem.

HRF:s nya rapport ”Kakofonien” visar att svenska folket upplever ljudmiljön som ett stort problem – på kontoret, i skolan, på restauranger med mera. Hela 44 procent har svårt att höra vad andra säger på jobbet, enligt HRF:s undersökningar (HRF/Novus Opinion).

– Störande ljud är en bortglömd arbetsmiljöfråga. Regelverken är alldeles för svaga, säger HRFs förbundsordförande, Jan-Peter Strömgren.

– Det drabbar inte minst kvinnodominerade arbetsplatser, som förskola och skola.

Två av tre medlemmar i Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund tycker att ljudmiljön är ett problem varje dag/varje vecka. Över hälften har ofta/ibland svårt att höra vad eleverna säger i klassrummet. Även på kontor är problemen stora; 57 procent tycker att ljudmiljön i kontors landskap är störande.

– Så här kan det inte få fortsätta, säger Jan-Peter Strömgren, som på torsdagen sjösatte HRFs ettåriga kampanj “Befria samtalet” vid ett heldagseveneman på Centralen i Stockholm.

– Vi vill vi få arbetsgivare, fack, kommuner, arkitekter och alla andra att börja tänka ”ljudsmart”. Det är dags för ett samtalsvänligt Sverige, där alla mår bättre – inte minst hörselskadade.

Hämta rapporten och läs mer här.

”Allt det här är en märklig paradox. I det moderna samhället har kommunikation och social kompetens bilvilt honnörsord. Ändå omger vi oss med detta högst omoderna sammelsurium av oljud. ”

Jan-Peter Strömgren, förbundsordförande HRF

Hälften hör inte

Enligt undersökningen har 44 procent, nästan hälften, av arbetstagare ofta eller ibland svårt att höra vad andra säger på jobbet. Hur ska de då veta vad som pågår, ta till sig information och annat? Så förutom hälsoriskerna med buller och oljud, finns även andra risker. Om man inte hör kan en situation till och med bli akut farlig. Det är inte bara hörselskadade som upplever problemet. Enligt statistik från SCB är det bara 12 procent av arbetstagarna i landet som är hörselskadade, vilket är långt ifrån de hela 44 procent som säger att de har svårt att höra. Samtalsstörande ljud är alltså vårt största arbetsmiljöproblem.

Ljudet skapar svårigheter

Studien visar att varannan får svårt att höra och koncentrera sig. Den dåliga ljudmiljön försvårar kommunikationen. Att inte höra och behöva fråga om eller känna att man missar vad som sägs, kan skapa ett utanförskap. När vi inte får del av kommunikationen så minskar vår effektivitet. När vi störs så påverkas vi negativt på många sätt.

Alla dessa påverkar klart negativt vår förmåga att arbeta, bland annat genom att försvåra koncentration, inlärning och minne. Och när vi dessutom blir irriterade, stressade och trivs vi allt sämre ökar risken för konflikter.

Kvinnor påverkas mest

Enligt undersökningen är det kvinnor som påverkas mest av dålig ljudmiljö. Exempelvis är det tydligt att kvinnor tycker att de blir mer negativt påverkade av dålig ljudmiljö i de frågor som handlade om konsekvenserna.

Det som stör mest varierar mellan olika yrkesgrupper, men generellt är det andra människors samtal och deras aktiviteter som stör oss mest. Svårast är det i förskola och skola där hela 79 procent av de tillfrågade svarade att de störs av röster och andra ljud som människor gör. Trafikljud stör i väldigt liten omfattning men där har myndigheter och forskare lagt sitt krut.

Bullerlandskapet

Så skulle man kunna kalla kontorslandskapet, för 57 procent av de som arbetar i kontorslandskap störs av ljud. Det som stör mest är andras samtal. Med viss träning kan man lära sig att sortera ljuden, men vår hjärna är inställd på att ta emot vad andra säger. En del är dock positivt. 27 procent uppgav att röster ”i min närhet” var positiva medan 63 procent svarade att röster ”långt ifrån” var negativa.

Förbättra er ljudmiljö

Det finns många saker som kan bidra till en bättre ljudmiljö på jobbet.

1. Akustiktak
2. Frihängande takabsorbenter
3. Väggabsorbenter
4. Bokyllor
5. Kraftiga gardiner
6. Skrivbordsunderlägg
7. Tysta stolar
8. Avskärmad dator
9. Absorberande skärmar
10. Dämpande golv/mattor
11. Telefoner med låg/ljudlös signal
12. Avstånd mellan arbetsplatserna
13. Ventilation med lågt och jämnt ljud
14. Ljudisolerade smårum
15. Samtalsvänliga konferensrum
16. Ljudisolerande fönster
17. Avskilda rum

I ett kontorslandskap bör högsta meddelljudnivån inte vara högre än 40 decibel (föreskriften AFS 2005:16)

Ljudet från fasta installationer såsom ventilation ska inte vara högre än 35 decibel (Svensk Standar: SS 25268:1007)

Efterklangstiden (ekoeffekten) ska inte överstiga 0,4 sekunder (SS 25268:2007).

Beteenden som stör

Det finns många beteenden som stör på arbetsplatser, särskilt sådana där många ska samsas på en liten yta. För alla som deltar kan det vara värt att tänka på och öka sin hänsyn och några enkla regler kan göra stor skillnad.

1. Sänk volymen på ringsignaler och undvik de mest skriande.
2. Stäng av ljudet på datorn så inte alla måste höra pling och annat när det kommer ny e-post.
3. Stäng av den eller ta med telefonen när du lämnar din arbetsplats så slipper andra höra när det ringer och ringer om och om igen.
4. Ropa inte över huvudet till kollegor som sitter en bit bort. Gå dit istället.
5. Ha inte längre eller högljudda samtal i kontorslandskapet alldeles intill andra människor. Gå till ett konferensrum eller annan plats där ni inte stör.
6. Använd bärbara telefoner så att du kan gå undan när du pratar i telefon om du inte måste sitta vid skrivbordet och datorn.
7. Promenera inte runt bland människor i landskapet och prata i telefon eller med varandra.