Allt för jobbet

Konstig fråga kanske men jag har tänkt på det här. Numera snackas det väldigt mycket om diagnoser som folk har. Mest är det väl barn man snackar om men även vuxna att de har adhd och sådant. Har tänkt ibland jag också på att somliga kanske har någon störning och funderat kring om de man tycker är lite korkade omöjliga och annorlunda faktiskt har något sådant. Om man tar folk som inte kan komma i tid och som alltid hamnar i konflikter och som har svårt att koncentrera sig eller fatta och så t.ex. Om de har någon sjukdom så är det kanske inte så lätt och hjälper väl inte att man blir arg på dem men jag undrar hur vanligt det här är och hur man ska veta och hur mycket man ska liksom tänka sig att det är så och ha någon slags överseende. Om det går att svara något vettigt på frågan.

Hej!

Många anser att vi psykologer och läkare överdiagnostiserar - att vi ger diagnoser till för många för lätt idag. Det är det nog mycket i, diagnoser är för de allra flesta en allvarlig sak som för mycket med sig av stigmatisering och utanförskap - men även gemenskap med andra som har motsvarande utmaningar som en själv.

Dock är det även en stor underdiagnostisering i samhället, där man ser att många kunde ha nytta av att få behandling och stöd för att fungera bättre på jobbet och socialt.

Det är svårt att säga om de personer du har mött och upplevd som obehagliga eller svåra att hantera på olika sätt borde haft - eller rent ut av har - en diagnos. Men risken finns, och underdiagnostisering för med sig stort lidande för personen själv men även för månniskor runt om kring.

Jag tycker det är viktigt att skilja mellan vilja och förmåga när man retar sig på någon. Om man inte har förmåga att till exempel fokusera - som om man har ADHD/ADD - hjälper det liksom inte att man blir förbannad eller irriterad på personen. Kritik och annan negativ feedback ökar stress och förvärrar problemet. Men om det är viljan det är brist på, måste man heller se om feedback och tillrättavisningar är vägen att gå.

Hoppas du tycker att du fått lite svar på din fråga, som jag tycker var mycket bra och verkligen relevant! Det sägs att 20-25% av alla har något psykisk problem som kan diagnostiseras under livstiden, kanske än flera, vilket gör det fullständigt omöjligt för oss att undvika hamna i olika utmaningar som rör sig i gränslandet mellan "sjukt och friskt".

Hälsningar
/Anne